"Bildämnet, en vederkvickande paus i skolarbetet?"
(50-talets skolpolitikers syn på ämnet)
Det sägs att den moderna människan möts av lika mycket information på en timme, som 1800-tals människan fick under en livstid. Mycket hänger samman med utvecklingen av media och inte minst med Tv och Internet. En stor del av detta ”nya” informationsflöde består av bilder. Att tolka bilder och att uttrycka sig i bilder blir en väsentlig del av att utvecklas som självständig individ i det moderna samhället.
Men det är mer än så. Genom att ge eleverna grunderna och kunskaperna inom bild och form, får de tillgång till ytterligare ett uttryckssätt, som kan hjälpa dem att fördjupa och förstå kunskap inom andra ämnen eller förstärka självkänslan genom att de lär sig behärska ett område från grunden.
I kursplanerna för grundskolan framhålls att "bilden är ett språk". Liksom det skriftliga språket, påpekar läroplanen, kan bildspråket användas för kommunikation och påverkan.
"Det finns likheter mellan bild och svenska genom att undervisningen i båda ämnena syftar till att ge varje elev ökade uttrycksmöjligheter" (Utbildningsdepartementet, bild och svenska i åk 2 och 5 förvånande (Holmberg, 1990a; Wetterholm, 1991). Utvärderarna fann att medan elevernas språkfärdigheter i svenska ökade under de tre år som skilde årskurserna åt, så föreföll deras bildspråkliga förmåga befinna sig på ungefär samma nivå oavsett årskurs. Elevernas uttrycksmöjligheter tycktes alltså öka i svenska men inte i bild.
Men det är mer än så. Genom att ge eleverna grunderna och kunskaperna inom bild och form, får de tillgång till ytterligare ett uttryckssätt, som kan hjälpa dem att fördjupa och förstå kunskap inom andra ämnen eller förstärka självkänslan genom att de lär sig behärska ett område från grunden.
I kursplanerna för grundskolan framhålls att "bilden är ett språk". Liksom det skriftliga språket, påpekar läroplanen, kan bildspråket användas för kommunikation och påverkan.
"Det finns likheter mellan bild och svenska genom att undervisningen i båda ämnena syftar till att ge varje elev ökade uttrycksmöjligheter" (Utbildningsdepartementet, bild och svenska i åk 2 och 5 förvånande (Holmberg, 1990a; Wetterholm, 1991). Utvärderarna fann att medan elevernas språkfärdigheter i svenska ökade under de tre år som skilde årskurserna åt, så föreföll deras bildspråkliga förmåga befinna sig på ungefär samma nivå oavsett årskurs. Elevernas uttrycksmöjligheter tycktes alltså öka i svenska men inte i bild.